Poem


stillhet
i nuet
allt viktigare
i rörelsen
mot
olika
mål
stillhet

___________________

jag måste
få dricka
få skriva
få nysa
ut
allt
som
finns
här

____________________

vackrast är kanske
lågorna över glöden
i vinterbrasan

vackrast är kanske
något
helt
annat

vackrast
är
kanske
kanske

___________________

skulle det
finnas
ett liv
utan konflikter
hur
skulle det
se
ut
?

__________________

en kväll
framför brasan
kriget i Ukraina
kriget i Gasa
kriget i familjen
balanserar
väl

___________________

även i Portugal
släpper träden
sina löv
i slutet
av september

___________________

när det går fel
i ett mänskligt psyke
avspeglas det
ofta
i det yttre
i konstigheter
en grov disharmoni

____________________

dimman över fälten
magiskt
trolskt
mytiskt
tankarna vävs in
i det vita

_____________________

våra moderna väderkvarnar
fula
säger en del
störiga
säger en del
producerar
en hel del el
Vad sa man förr
om väderkvarnarna?

_____________________

det böljande landskapet
mjuka runda kullar
som vågor
men stilla
i soluppgången
känslan
av slumrande idyll

____________________

tankarna svävar
i det dimhöljda landskapet
som fåglar i skyn
har de något mål?
ja, antagligen
men mina tankar
vet inte

____________________

plötsligt susar de förbi

på blades

uppför gathörnet

de vackra flickorna

i sina polkagrismönstrade dräkter

med fladdrande hår

___________________

kråkor

ägnar nästan mer tid

åt att slåss

om vildfågelfröna

än att picka i sig

det de kommer åt

___________________

i

mörkrets

morgondimma

ett skepp

vid

havets

rand

mina

tankar

börjar

simma

mot

österns

mystik

och

sand

______________________________________

Tiden flyter likt oceaners vågrörelser ibland upprört snabbt ibland helt stilla som vid solnedgång med bländande svårfångade reflexer. I 300 000 000 år, var kommer siffran ifrån, denna oändliga rörelse som ingen människa någonsin kan närma sig – allt mänskligt faller sönder i trasighet förr eller senare, tiden i det fallet går inte ens att mäta i nanometrar jämförelsevis. I ett oändligt brak likt ett stort vattenfall krossar tidens storhet alla tänkbara jämförelser. Bofinkens drillar upprepas med små variationer. Barn och barnbarn och barnbarns barn och barnbarns barns barn och så vidare i en kedjeremsa utan slut – utan slut?

_____________________________________

plötsligt

blev

det

stilla

bara

jag

kvar

tystnad

tragikomisk

skuldsättning

________________________________________

till och med

en svart kråka

i

fullmåne

och

lärkan

förstås

i

våryra

lik

min

solnedgång

i

alla

minnen

i

allt

nu

_______________________________________

mexikos

färger

i

värmen

i

glädjen

_____________________________________

jet lag

sju

timmar

fel

hur

blir

man

hel

____________________________________

söker

sömnen

någon

springer

i

trappan

ett

skrik

nakna

fötter

golvet

vem/varför

söker

sömnen

katterna

jamar

polisens

sirener

skriker

____________________________________

polisparad

hundratals

brooklyn

förstås

____________________________________

i

bushwick

ipa

i

hippa

barer

____________________________________

på tio tusen meters höjd

ofattbart

drömmer

vi

oss

vidare

____________________________________

när

elden

slukar

veden

långsamt

skaller

av

kaminfönster

smedjarglöd

________________________________________

svart, svart, svart

ute

sitter

i min barnstol

framför

brasan

suckar

förkylning

magont

don quixote

sancho panza

finns för

dig

jordande

_______________________________________

tar

mig

tid

tänker

kreerar

_______________________________________

beta av och beta av

hu i detta gråa

snart är det

jul

är

det dags

för en gåva

får väl

tända

en brasa

till kråkornas lov

till råkornas lov

till Gunnar

till Hasse

_______________________________________

skriver
river
byggbranschens fyrkantiga
väggar
bryts
av
runda
sunda
ord
gjorda av kletig lera
och
kobajs
gödslar med hästbajs
i
rabatten
utanför

_______________________________________

velvet underground

sockar

brasan

tänd

pizzan

där

storm

utanför

meditation

här

______________________________________

att

erfara

stormen

men

ändå

inte

har

vikt

ändå

knak

i

väggar

fönster

buktar

______________________________________

den täta dimman
lättar
efter tungt
bombarderande
skyfall
glödande
höjer sig
solklotet
över
havshorisonten
en myriad
av fågelsång
livger
det stilla
landskapet
vakna!
hör!
se!
känn!

_____________________________________

föflyttar
oss
i
tidszoner
rotlöst
flackande
efter
ro

____________________________________

billampors

eviga

ström

som

kattögon

jakt

efter

nya

mål

____________________________________

porlandet
i
bäcken
snön

topparna
droppandet
från
taken
istappars
outgrundliga
formationer
igen

var
vi
nära

fanns
vi

____________________________________

att

hitta

sig

själv

i

en

mainstreamupplevelse

– aha

____________________________________

slaktandets
vidrigheter
sprider
vida
sirligheter
vrids
ur
syriskt
blod
stolt
vajar
frihetskampens
blodbestänkta
flagga

_____________________________________

i

ett

bergsrum

i

en

tunnelbana

vilande

med

andra

hemlösa

nerbäddad

vinkande

till

tågen

______________________________________

fritt
fall
i
flödande
tomhet
ett
vakuum
utkastad
i
oändlighetens
sorg

_______________________________________

som

i

dämpad

elektronloop

akustik

i

väg

________________________________________

stora
salta
blodsprängda
droppar
rinner
längs
huden
exploderar
i
mollfärgat
universum
*
*
*

_________________________________________

i resandets värld

för att fånga själar

med tid

vi lockar dig

unna dig lite lyx

kanske

behöver du något

kanske

blir du glad

i kommersen

letar efter en blick

där

jag

är

_________________________________________

i

kelternas

ja

faktiskt

Salzburg

gasthof

med

traditioner

serveras

mexikansk

mat

_____________________________________

i

vår

kroatiska

studio

vaknar

vi

av

katzenjammer

nysattacker

regndroppar

nära

är

du

_____________________________________

i

kosmiska

konvulsioner

efter

vågornas

sakta

rullande

över

våra

bara

kroppar

förlorar

vi

våra

själar

i

den

gemensamma

idévärlden

arketypiskt

______________________________

stilla

blixtarna

varslar

vinden

drar

över

svettig

rygg

Tors

hammare

drar

augustimörkret

drar

sin

slöja

över

oss

och

oss

in

______________________________

men

med

maccho

manlighet

måste

man

manipulera

mänskligheten

_________________________________

sicilien

gult, brunt, grönt

frodighet

köra snabbt

 och hetsigt

palermos

trånga gränder

LIV

 varma kvällar

sena middagar

gott vin

salta

medelhavet

skräp

  över allt

på stranden

vid vägen

bilar

en masse

skönt varmt

skönt

mänskligt

 ingen kan

engelska

_________________________________

ljuden

katten slafsar

ugnen väser

påsen prasslar

huset knäpper

tystnaden

_________________________________

 när jag inte

förstår

tankar

vrids

 hit och dit

försöker

greppa

det totala

mörkret

intet

ljus

finns

där

_________________________________

 en vän

till

försvann

snabbt

tomhet

återstår

i

humanismens

hjulspår

_____________________________

kunskapens

arbetsamhet

ett

ständigt

svettande

över

luckor

av

okunskap

sisyfos

_____________________________

mummel

från

kajen

barns

stoj

fåglars

kvitter

en

motorcykel

sitter

bar

solnedgång

bris

whisky

snacks

______________________________

längtar

efter

dina

händer

mig

din

värme

dina

ögon

i

mina

______________________________

Copyright Anders Åstrand

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.