koltrasten sjunger

som alltid vid denna tid

inspirerande

vid fågelbordet

påfågelns svans skär likt en kniv

bland småfåglarna

i vindens rike

mellan nord, syd, ost och väst

där vilar jag bäst

sandkornen i skon

försvann vid början av stranden

känslan av hemma

julaftonsmorgon

fem svanar svischar förbi

i soluppgången

njutning av havet

kanske ännu större

i novembervind

löven på marken

men vindarna är ljumma

brittsommar på glid

ögonlocksskimmer

solens sken i bladverket

fyller min tanke

utrullat

i det rationellt snabba

snudd på overkligt

allting är stilla

måsarna på stenarna

den vilande sjön